fredag 29 januari 2016

Nedlagda äldreboenden till förmån för asylboenden?

Var och varannan dag kan vi läsa och höra i nyhetssändningar om bristen på äldreboenden i Sverige. Anhöriga tvingas ta på sig ansvaret och jobbet att vårda sina äldre anhöriga eftersom man inte får någon plats på äldreboenden. Detta har till följd att den anhörige kanske t.o.m. blir tvungen att gå ner i arbetstid, man mår dåligt på jobbet eftersom tankarna finns hos den anhörige och detta kan i sin tur leda till sjukskrivningar. Allt detta enligt studie-eller forskningsrapport.

Sedan år 2000 har, enligt uppgift, 32000 äldreboendeplatser försvunnit. Då kan man ju förstå att brist på platser uppstår när vi blir fler och fler äldre. Varför dessa äldreboenden lagts ner har jag inte hört någon godtagbar förklaring till. Man kan ju därför spekulera i om det kan bero på att man istället byggt asylboenden eller, gud förbjuder, gjort om vissa äldreboenden till asylboenden. En annan fundering kan vara att pengarna inte räckte till för våra äldre därför att asylboenden prioriterats under dessa år.

Invändningen blir då naturligtvis från de styrande att detta inte har att göra med varandra och att det är olika pengar man använder. Trams, säger jag. Båda sakerna rör sig om skattepengar och vår gemensamma kaka. Om kakan har en viss storlek så får någon stå tillbaka om man är flera om den eller någon ska ha mer. Punkt slut. Då har det blivit så, såvitt jag kan se, att äldreomsorgen har fått stryka på foten och få vad som blir kvar. De betyder att de som har mest bidragit till omsorgen genom att betalat skyhöga skatter, med förhoppning om en tryggad ålderdom och god omsorg, nu blir blåsta på konfekten.

Tyvärr är vi "svenskar" så förda bakom ljuset att vi inte riktigt har fattat och reagerat på vad som håller på att ske med den välfärd som byggts upp under årtionden.

Inga kommentarer: